mc-rookie

Så gav vi oss iväg till det ökända Auschwitz. Jag har velat besöka denna plats sen jag var liten och nu var det äntligen dags. Vi bokade en guidad tur på engelska som tog drygt 3 h. Jag vet inte vad jag ska skriva om det riktigt. Det känns övermäktigt och surrealistiskt. Hur ska man kunna ta in all denna ondska, allt iskallt beräknande av människor, för att förinta medmänniskor. Jag har inte lyckats smälta alla intryck än, inte förstått att jag vandrat samma vägar som de ca 1,1 miljoner människor som avrättades här gjorde. Jag har stått på uppsamlingsplatsen där familjer splittrades. Kvinnor och barn för sig, män för sig. Vissa fick gå åt vänster, mot en direkt död. Andra åt höger, även de mot en säker död, fast mer utdragen. Jag har levt mig in i om det vore jag, min familj. Levt mig in i förvirringen, skräcken, förvåningen som måste slagit till när människorna insåg vad det handlade om. Det handlade om ren slakt utan återvändo. Jag har tänkt om det vore jag och Robban, mina syskonbarn. mina föräldrar. Av oss hade bara jag och Robban fått gå åt höger, resten hade avrättats direkt. För gamla och för unga. Det gör ont, men tanken måste tänkas. För hör man bara siffran 1,1 miljoner så är det inte gripbart, det vill inte riktigt gå in. Det är ett för stort antal. Men tar du en av alla dessa människor och tänker på att varje person var en individ med drömmar, mål, känslor, unika egenskaper. Ett helt liv som släcktes på 20 minuter i en trång gaskammare. Tänker du så så blir det mer på riktigt. Gör mer ont. Det måste göra ont. 

 

Vissa saker vi fick se etsade sig fast lite starkare. En bild på några barn, barn med fridfulla ansiktsuttryck. Jag betraktar bilden. Jag står i Auschwitz nästan 70 år senare och ser dessa små barn med fridfulla ansiktsuttryck. De ser in i kameran, möter fotografens blick. Fridfulla. Jag står på samma plats där bilden togs och vet att dessa barn kommer dö strax efter att bilden tagits. Hade de överlevt så hade dessa barn varit drygt 70 år idag. Längre sen är det inte. De hade varit pensionärer, kanske rest, kanske gått ut på helgerna ätit gott, druckit vin. Haft både egna barn och barnbarn. Men istället så tog det slut på en dammig lägerplats.