mc-rookie

Det första jag ser när jag kommer ner för trappan på morgonen är ett kök fullt av kartonger. Det andra jag ser, när jag fortsätter ut i vardagsrummet, är ett tält på vår gräsmatta. Sen kommer min sambo in och säger att både sovsäckarna, liggunderlagen och tältet har kommit (samt en kniv och en tysk tidning som tydligen ingick). Allting är från Tyskland (www.louis.de) och kom precis en vecka efter att vi beställt det.

Min sambo vill att jag ska gå ut och provligga i sovsäcken ute i tältet. Jag som är nyvaknad känner mig sådär sugen. Det är en sak när vi väl är ute och reser och tältet kommer vara det enda alternativet, en annan nu när vi fortfarande är hemma och jag i lugn och ro kan sätta mig bekvämt i soffan och vakna till liv istället.

Då säger han att han är lycklig och ger mig genom det inget annat val än att snällt gå ut och provligga i sovsäcken, i tältet. Min sambo är lycklig som ett litet barn. När jag väl ligger där så föreslår han att vi kanske ska testa att sova i tältet inatt. Min första reaktion är nej, inte mer tältande än nödvändigt. Nu några timmar senare har jag sagt att jag eventuellt kan tänka mig att sova i tältet inatt. Men klargjort att då ska vi bara sova, inte leka att vi campar. Vi ska gå rakt ut från huset till tältet när det är dags att gå och lägga oss. Inte en minut innan. Inte sitta i flera timmar och äta torkat kött till middag ute på gräsmattan...